Synergier mellan kvartär rening och renings avseende N, P och BOD

Reningsverk idag står ibland inför både nya och striktare utsläppskrav. Finns det synergieffekter mellan olika reningstekniker? Hur får vi mest nytta för våra insatser?

Med EU:s nya avloppsdirektiv kommer nya krav på kvartär rening för reningar av organiska mikroföroreningar. Kraven gäller för större reningsverk över 150 000 personekvivalenter och mindre reningsverk med känsliga recipienter. Parallellt ställs i Sverige ofta strängare krav på avskiljning av de klassiska standardparametrarna kväve, fosfor och BOD. Det blir en utmaning för reningsverken att möta strängare krav med god resurshushållning och låg miljöpåverkan.

Kvartär rening placeras ofta efter den biologiska och kemiska rening som är viktig för kväve, fosfor och BOD. Hur processerna för standardparametrarna drivs kommer att påverka resultat och miljöprestanda för den kvartära reningen. Samtidigt kommer vissa metoder för kvartär rening att ha effekt på standardparametrarna.

Syfte

Projektets syfte är att förbättra reningsverkens möjligheter att välja hållbara och kostnadseffektiva lösningar när kvartär rening införs samtidigt som kraven på befintliga parametrar skärps.

Sverige har haft ett intensivt utvecklingsarbete kring mikroföroreningar sedan 2018, vilket har genererat praktisk erfarenhet. Motsvarande erfarenhet finns i andra länder. Projektet sammanställer och bearbetar erfarenhet och kunskap från litteratur och befintliga anläggningar, med fokus på ozonering och aktivt kol. Det omfattar litteraturgenomgångar, platsbesök och intervjuer med relevanta anläggningar i Sverige och övriga Europa. Genom aktivt deltagande från VA-organisationer med olika anläggningstyper och erfarenhet, står branschens frågor i fokus. En grupp sakkunniga från industri och högskola bidrar med kunskap från sina respektive områden.

Resultaten presenteras i en SVU-rapport med samlade erfarenheter för att ge VA-organisationer ett bredare underlag i det fortsatta arbetet med att införa kvartär rening.

Projektledare: Ann Mattsson, Envidan, ama@envidan.se och Rubén Juarez Cámara, Envidan, rjc@envidan.se