Aktiverat slambiokol som adsorbent för organiska mikroföroreningar – ett första försök

Den 30 maj presenterade Veronika Jörntell sitt examensarbete "Sludge biochar as an adsorbent for pharmaceuticals residues in wastewater" på Lunds universitet.

Veronika aktiverade fyra olika slambiokol i en pyrolysugn på labbet på Lunds universitet. En aktivering genomförs för att försöka öka slambiokolets förmåga att adsorbera organiska ämnen. Aktiveringen skedde vid hög temperatur i en atmosfär fylld med koldioxid. Olika aktiveringstemperaturer (700, 800 och 900˚C) och olika aktiveringstider (15 min, 30 min, 1 h, 2 h, 4 h) testades i en rad kombinationer för att kunna dra slutsatser om vilka förhållanden som ger högst aktiveringsgrad. Dessutom silades slambiokolet, och testerna genomfördes för olika partikelstorlekar.

En blandning av provrör och glaskolvar, varav några innehåller ett svart pulver

En rad olika kombinationer av olika slambiokol, partikelstorlekar samt aktiveringstemperaturer och uppehållstider testades i examensarbetet

Eftersom piloten inom Testbädd Ellinge inte kunde driftsättas under våren fick vårens examensarbeten genomföras med slambiokol från fyra danska avloppsreningsverk (Søndersø, Højby, Nykøbing and Fårevejle) vars slam pyrolyseras i full skala på Søndersøs respektive Fårevejles avloppsreningsverk. Inga av dessa slam genomgår rötning innan pyrolysen.

För att mäta aktiveringsgraden mättes adsorptionen av olika organiska ämnen och nivån på adsorptionen kopplades direkt till graden av aktivering. En högre adsorbans tydde på att aktiveringen var av en högre grad. Adsorptionen av organiska föreningar mättes med UV-absorption och radioaktivitet från 14C-isotoper.

I experimenten visade det sig att mindre partikelstorlekar, <0,425 mm, nådde en högre aktiverings-grad och att en aktivering på 800˚C i 30 min bidrog till mest ökad adsorption. En jämförelse med kommersiellt partikulärt aktivt kol (PAK) visade att det bästa aktiverade slambiokolet hade en betydligt lägre adsorptionsförmåga vid låga koncentrationer av organiska ämnen, men närmade sig cirka 50 % lägre vid höga koncentrationer. Dock är troligen jämförelsen missvisande då PAK hade en partikelstorlek på mindre än 0,1 mm.

Veronika tycker att resultaten är lovande, men att det finns utvecklingspotential för att finna aktivt slambiokol vars adsorptionsförmåga är mer lik det kommersiella kolet.

Du hittar examensarbetet i sin helhet här.

Kvinna pratar bredvid en powerpointpresentation

Veronika Jörntell avslutade sina studier på civilingenjörsprogrammet i bioteknik via sin presentation av examensarbetet

Tillhör projekt

Testbädd Ellinge