Slamspridning på åkermark – PFAS i slam, jord, gröda och mask

Är användning av kommunalt avloppsslam på åkermark en spridningsväg för PFAS?

Per- och polyfluoralkylämnen (PFAS) används i produkter och industriella processer samt läcker från avfallshantering och har visat sig vara långlivade med negativa effekter på miljö och hälsa. Det finns mer än 5 000 olika PFAS i cirkulation och vanligtvis övervakas ett 20-tal i slam från avloppsreningsverk. Tidigare studier har visat att kända PFAS utgör 11-15 % av det extraherbara organiska fluoret (EOF) i slam.

Projektet Slamspridning på åkermark har pågått sedan 1981 och genomförs på två försöksytor utanför Malmö respektive Lund: Petersborg med lättlera (14 % ler) och Igelösa med mellanlera (26 % ler). Syftet med försöken i Skåne är att undersöka effekterna på jord och gröda vid spridning av avloppsslam på åkermark.

Målet med detta projekt är att utföra en utökad karaktärisering av PFAS inklusive EOF i applicerat slam, jord, daggmask och gröda samt jämföra koncentrationerna med prover från en referensplats.

Studien syftar också till att ge insikt i både kända och okända PFAS i slamförbättrad mark, ackumulering i gröda och mask, samt bedöma om föregångarämnen i slam utgör en långvarig utsläppsreservoar av mer rörliga PFAS.

Projektet är beviljat finansiering från Svenskt Vatten Utveckling (projektnummer 21-107), men även Ragn-Sells och Revaq bidrar med finansiering.

Metod

Prover för analys av PFAS ska tas på slam från Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö, som sprids i fältförsöket i Petersborg. Extraktion och analys med metodik som utvecklats vid Örebro universitet för riktad analys av ett urval av PFAS, samt EOF (Kärrman et al. 2017, Yeung et al. 2017). Provtagning kommer i huvudsak ske under hösten 2021 och hösten 2022.

Här kan du läsa mer om slamförsöken

Läs mer om slamförsöken på Hushållssällskapets web: slamforsokenskane.se/

Projektledare

Anna Kärrman
Örebro universitet